jordensmittpunkt

I början av augusti, 1a augusti för att vara exakt gick jag ut för att festa. Tog på mig världens snyggaste skor, blev asfull, kom hem, sov. När jag vaknade dagen efter kunde jag inte gå. 

 

Jag har haft diskbråck sen i januari, snart ett år alltså (snart och snart, 3 månader kvar). Detta upptäcktes inte förräns jag åkte till IRAN och läkaren gjorde en MRI för att vara på den säkra sidan. Då upptäcktes detta. Sen dess har jag varit hos tre olika lärare och en sjukgymnast och de är helt värdelösa. 

 

Jag var hos läkaren den 23e augusti och då skickade hon en remiss till ortopeden. Idag, fyra veckor senare, ringer JAG till vårdcentralen för att fråga hur det gick med allt. Då säger dem att ortopeden har redan hört av sig och vill att jag ska ta nya röntgenbilder, och att min läkare kommer att kontakta mig 3e Oktober när hon är tillbaka från hennes specialistutbildning.

 

Jag ryser när jag tänker på att jag måste gå med kryckor så fort jag gör något ansträngade. Att jag har blivit hemskickad fårn jobbet två gånger den senaste månaden för att min rygg helt plötsligt har slutat funka får mig att tappa all tro jag hade i svenska sjukvården.