And the dreams we left behind

Jag vet inte varför men jag gillade aldrig Titanic som liten... dock var det en film jag grät floder till (fortfarande gör) och det var Pearl Harbor. Vänskapen mellan dessa två killar.. gah, så jävla fint. En film fylld med hjältar, kärlek och vänskap. Jag börjar typ gråta bara av att se videon.
 
Inte för att jag skulle överleva eller kunna göra någon nytta, men dessa filmer får mig att önska att jag levde under  en världsomvälvande tid, och hade faktiskt kunnat bidra med nånting. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0