Jagar nånting jag som jag aldrig får tag på, drömmar från min barndom var precis samma sak då
Insåg idag hur rädd jag är för tystnaden. I all hast att komma ut ur huset glömde jag hörlurarna. På väg hem var det jobbigt att gå där och bara höra sin egen andning. Andningen som låter asmatisk för att jag vägrar låta bli rökningen under pollensäsongen.
Tystnaden skrämmer mig för mina tankar är jobbiga, jag vill inte höra dem, söker hellre min tillflykt hos musiken.
Kommentarer
Trackback
