Gossip, Gossip, nigga I got it

Sitter och glor på Top Model efter en väldans tjat om denna säsong. Det som förvånar mig mest är de svenska tjejernas attityder. Ända sen jag flyttade till Sverige har jag hört om den såkallade "Jantelagen". Den har utdömts av medelsvensson och anses vara an svaghet. För om man nu inte framhäver sig själv kommer man inte lyckas!

Absolut, det kan jag hålla med om, man måste våga ta för sig och kunna stå för det man säger. Men bara för att man vill radera "jantelagen" kan man inte radera ordet ödmjukhet. Man kan vara självsäker utan skrika och vråla. Man kan ha självförtroende utan att trycka ner andra.

Att ta sig själv på för stort allvar kan nog vara det äckligaste jag vet. Killar, tjejer, unga, eller vuxna.


I like crazy, foolish, stupid, party going wild, fist pumping music, I might lose it

Idag hade jag min mest intressanta kund någonsin. När hon först beställde utav mig tyckte jag att hon verkade läskig och allmänt awkward. När jag sedan skulle ta hennes tallrik började vi att snacka, om tavlorna i restaurangen, om Ingmar Bergman och om stjärntecken.

Hon berättade att hon var gift med en man som var 30 år yngre än henne själv, och att han var från Elfenbenskusten. Hon berättade att hon brukade festa på Golden hits och att när hon gick ut handlade det om att köra all in. Hon berättade om sina söner, och sina barnbarn som hon gör allt för. Hon berättade om hur man ska fullständigt skita i vad alla andra tycker och tänker och köra sitt eget race.

15 minuters pratstund och en eye opener.


So we fuck until we come to conclusions

Jag har blivit kallade egoistisk, självisk o.s.v X antal gånger. Senast för ett par timmar sedan av min egen mamma. Men vilken människa är inte egoistisk? Speciellt vi med bloggar. Varför tror vi att vi har något vettigt att säga ens? Att vi ens öppnar en blogg visar ju bara att vi tänker ta oss tid för att skriva ner något vi har tyckt/tänkt, eller något som har hänt oss.
Min nya favoritblogg (eller kan man kalla det för blogg? nästan som en hemsida) är: http://betcheslovethis.com/

Redan på deras header kan man läsa: Taking a break from thinking about ourselves to write it down.
True fucking story



Is you still care don't ever let me know

Alla val, alla beslut, alla vägar man väljer att gå gör man för sin egen skull. Ibland måste man dock göra ett val. Välja mellan sitt välbefinnande nu eller om ett tag.

So you know how I live it, try to look proud, but you're not in the slightest

Month of the X:es, jag trodde att Januari skulle handla om new beginnings och så? Men redan från 1:a dagen (bokstavligt talat nyårsdagen) var det bara en massa gammalt som kom upp. Läskigt att samma sak har hänt med andra vänner around. Hmm.... Men men,  in with the new, out with the old. For real.


Inte för att bilderna hör ihop, men kult att dom laddades upp samtidigt

It's so insane, cause when it's going good, it's going great

Jag kommer på mig själv med att vara glad ena sekunden och vilja flippa den andra sekunden. Det är så skönt att slippa hålla en grudge, att kunna förlåta och gå vidare. Men på något sätt är det så jävla jobbigt. Finns så många frågor man vill ställa men samtidigt så många svar man inte vill få.

Man vill ju förlåta, men samtidigt kan man inte komma så lätt undan. Vad händer nu? Grattar man varandra på födelsedagar och önskar god jul?

På nåt sätt vill jag ge mig själv en örfil och påminna mig själv om att jag är varken den första eller sista människan som har känt såhär. Önskar bara att jag kunde gå tillbaka och göra det då.


You're afraid the mistakes you made dug your grave, but baby thats the price you pay

Man hamnar i ett tillstånd där allt känns orealistiskt. Där man glömmer vem man själv är och spelar en roll i någon annans manus. Så har det alltid varit med oss. Som att vi är med i en film, eller någon slags musikvideo. Det känns aldrig verkligt, antagligen för att vi aldrig var verkliga. Alltid lite för mycket drama, lite för mycket bråk och lite för mycket avundsjuka.
Den här gången vet jag inte om jag kan.

Drop everything now

Att försöka tentaplugga när min mamma packar ihop mitt liv i bakgrunden är rätt jobbigt. Just sayin,

You can't change the world with a song, and you can't make it right when it's wrong

Allt är sorgligt just nu.
Jag vet inte om det beror på att jag har pms, eller för att min bästa kompis kommer att flytta ifrån mig (jag vägrar tro att någon annan kommer att ha det lika jobbigt som jag, inte ens hennes föräldrar) om lite mer än en vecka, men det känns som att allt är bara grått och ledsamt. Jag hade stora planer för det här året, nu känns det som att det kommer att tillbringas med värk, medans jag serverar mat och är bara allmänt forever alone.

Musiken har blivit sorglig, den lilla valpen som blev rastad igår såg ledsen ut, t.o.m mina kläder ser sorgliga ut.


Stora planer som vi alltid lyckas skjuta upp till morgondagen

Nyser, Hostar, Går som en kärring. Min kropp älskar att lägga av. Känner typ att jag har noll kontroll. Lägg av nu, den kan lägga av efter nästa helg. Då kan hela mitt liv lägg av. Fram till dess behöver jag all kraft jag kan få.
Bbra välkomnande man fick när man kom hem. Tusen saker att plugga. Tusen saker som behöver göras. Sälja huset dessutom. Fml.

Blä, 10 dagar av Chill,

 


I am done with my graceless heart

Ida, Hanna, Ylva och Anna? Hahahah who the fuck??

Sitter installerad i Singapore, jetlaggad som få, känner mig helt mör och stelt och... lite irriterad.
En fråga som jag har bombat mina kära vänner är; varför börja smsa när man inte tänker svara?

Vad är det som händer med människor? Ibland önksar jag att jag kunde ta bort smsfunktionen på min mobil, avaktivera min facebook och allmänt vara onåbar när det gäller allt utom hemtelefonen. Vill man mig någonting får man ringa, är så trött på att smsa och det är mina fingrar med.

Nu ska jag försöka mig på att sova, för imorgon ska jag pussa lite på mina bebisar!

Man behöver inte veta vart man ska, man behöver bara veta att man ska komma dit

Har haft en sån dag. En sån dag där man svävar mellan att vara vaken och att sova. En sån dag då man gråter ena sekunden och är så lycklig tio minuter senare. Ibland slutar såna dagar dåliga, men idag känner jag på att jag kommer att somna och vara lycklig. Utan någon som helst anledning. Eller kanske lite tack vare Agnes igår. För att hon var så rolig, och för att hon sa några saker som verkligen satt fint.
Idag tycker jag om mig själv.

Never felt this kind of cold

Något som är skitjobbigt med gelénaglar är att när man är stressad biter man antingen på läpparna eller envisas med att bita på gelén... vet inte rktigt exakt hur mycket jag har svalt just nu. Euw.
24 timmar to go. Andiamo

When I speak, listen, this is my decision

Att laga mat är inte endast ett sätt att få näring på, det är ett sätt att ta hand om någon. Jag har personligen alltid varit ointresserad av att laga mat, och då min mamma inte har haft inställningen att jag måste hjälpa henne har det blivit naturligt att jag totalt struntar i det. 

Men för ett tag sen, när jag såg min mamma laga mat till mig och sin kille blev jag plötsligt ledsen. Jag kunde se hur mycket han uppskattade maten, hur kärleksfullt han tittade på henne medans han åt och jag insåg precis vad man kan gå miste om.

Flera gånger har mina vänner lagat mat eller bakat åt mig, och jag har blivit helt överlycklig varje gång. Det handlar inte om maten själv, det handlar om samhörigheten och kärleken man visar. Jag insåg hur patetiskt det är att inte kunna laga mat, speciellt om man själv skaffar barn i framtiden. Jag har alltid älskat min mammas mat, och skulle tycka det var hemskt om inte jag kunde tillförse mina barn samma exakt samma känsla.

Ingen bild på mammas mat, men kolla Saga, jag sa ju att jag hade tagit kort på maten i London åt dig, bättre sent än aldrig ;)


It's left me less than zero, beat down and bruised

Jag vägrar romantik. Jag vägrar kolla på One day, P.s I love you, A walk to remember osv osv. Vi männsikor är sjuka, kolla på den stora romantiska historierna, Romeo och Julia dör, Rhett lämnar Scarlett, Tristan dör, dör/blir lämnad/dör/blir lämnad.

När jag läser en bok eller ser en film, då vill jag må bra. Livet suger redan som den är. Varför måste jag få mig själv att må ännu sämre genom att se dessa filmer? Nej fan, hellre en krigsfilm. Jag har inte tillräckligt med sympati eller empati i kroppen för låtsasfigurer.. det där sparar jag till verkliga människor och verkliga tider.

Tips på kärleksfilmer/böcker? Jane Austen! Lyckliga slut är perfekta!


Bjuder på cigg igen, men nu som fienden

Det är inte bara jag som förtjänar det. Det är alla människor som fanns där för mig dag och natt. Det är alla människor jag glömde för att jag var för upptagen med dig. Men ja, det är mest jag, för alla sömnlösa nätter, alla analyseringar, alla funderingar. Allting. En ny människa? Kul för dig och din omgivning. Hoppas du slipper fucka upp något igen.
Som du så fint uttryckte det så många gånger: hejdå.

Tråkigt inlägg utan bild. Föreställ er bara mitt mellanfinger.

En undran vem som svek vem först

Första dagen i skolan jag skolkar medvetet idag. Men jag tänker inte ligga på latsidan, jag ska sätta mig ned och plugga my brains out (ungefär som jag gör nu, märker ni hur bra det går?). Ytterst irriterande att vara färdigsminkad och påklädd (speciellt påklädd) och missa bussen.

Men i ärlighetens namn, visst läraren är rolig. t.o.m snygg (den bäste hittills helt klart) men med hans kassa engelska kan jag lika gärna sitta hemma och översätta boken istället för hans engelska..

Okej, tror det här inlägget var mest till för att övertala mig själv, vilket jag lyckades göra. Nu.. dags för en powernap

Musics my wife girl, you can be my mistress

Såhär spräckt telefon...



och såhär snygg tjej, sminket gick ju det rätt bra med. Hade bara lim och smink i ögat halva kvällen så jag ut som en tjackis... awkward. Galnaste kvällen på länge. Bra månad hittills. Fått tillbaka lite av festandet och dubbelt så mycket av ångesten. Woop

I keep my eyes wide open all the time

I högstadiet tvingade vår musiklärare oss att börja med musikhistoria. Vem kunde ana att man faktiskt kunde börja älska musiken vi fick höra? Så tack Sven och Janne för att ni fick mig att älska musiken från 50'talet, och speciellt denne snyggings musik.



Okej, jag ska inte säga snygg, det är nog Joaquin Pheonix som luras i filmen...

Forget I'm a lady, man shirts short skirts

Jag skrev förut att jag älskar vår generation, vet ni vad jag älskar mer med den? Tjejerna ändrade syn på sig själva och varandra. Jag vet inte om jag bara har träffat ubersköna tjejer, eller om alla tjejer har förändrats allmänt?

Att tjejer ska få bete sig som killar, rapa, ha sex utan känslor, skita i att laga mat, tänka på sig själva har inte alltid varit helt okej. Men med rätt tjejkompisar, och med rätt inställning.. what do you do? Go!

Nu säger jag självklart inte att alla tjejer gör dessa saker, men man ska acceptera hur andra väljer att leva, och man ska fan stötta det.
Som en nära vän sa till mig idag:" Jag gör det inte själv, men jag tycker det är askul när andra gör det"


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0