He's still awake and he wonders, if all this fucking pain will make him stronger
Är det verkligen vad ni behöver? Landet är i kris, ingen litar på presidenten längre och ekonomin sjunker, men istället väljer USA nu att lägga tid energi och uppmärksamhet på att avrätta en man. En kanske oskyldig man. Sju av nio personer har tagit tillbaka sina vittnesmål, men ändå väljer de att avrätta honom.
Försöker USA kanske visa att dom faktiskt gör något? Cause you're not fooling anyone. Har länge varit intresserad av politik, men är så äcklad utav alla rättssystem för tillfället. Så jävla korrupt, handlar bara om vem som kan ljuga och lura andra mest och det har jag fått nog av nu.
Försöker USA kanske visa att dom faktiskt gör något? Cause you're not fooling anyone. Har länge varit intresserad av politik, men är så äcklad utav alla rättssystem för tillfället. Så jävla korrupt, handlar bara om vem som kan ljuga och lura andra mest och det har jag fått nog av nu.
Det är så himla äckligt att han ska bli avrättad för att ha kanske mördat en polisman, EN polisman, men allt Breivik har fått just nu är isolering. Tummen upp verkligen!
Vill helst rensa allt i mitt liv nu, slänga alla gamla oanvända saker, inkluderad vännerna man inte litar på längre. Livet är för kort för att slösas, vem vet, imorgon kanske man blir oskyldigt anklagad för någonting helt absurt och avrättad.
In på Amnesty och take action för fan!
http://www.amnestyusa.org/news/press-releases/amnesty-international-condemns-decision-to-deny-troy-davis-clemency-calling-it-an-outrageous-affront
She's got that kind of look, that defies gravity
Det finns saker jag har gjort i mitt liv som jag aldrig vill glömma. Nu snackar jag inte om de stora upplevelserna utan om de sjuka småsakerna man har gjort, och de har varit många, speciellt de med Gabba.
Senast igår kom vi på hur vi brukade klara oss igenom våra franska prov. Vi brukade dela upp glosorna, och plugga på hälften var. Sedan satt vi så nära varandra vi kunde och skrev av varandra. Ingen lärare kom någonsin på oss och vi lärde oss att kommunicera utan att prata.
Nu hoppas man att inga gamla lärare läser den här bloggen..
10 år av vänskap och fortfarande lika onormala
Appreciate every mix-tapes your friends make, you never know, we come and go like we're on interstate
Problemet med att jobba i restaurangsbranschen är att ens kropp knappt fungerar som andra människors. Speciellt inte när man har jobbat 9timmar om dagen, sju dagar i veckan. Att sitta still fungerar inte vilket är lite jobbigt med tanke på att jag måste sitta bänkad och plugga flera timmar om dagen.
The beat is bumping she's blowing up, the last thing on her mind is growing up
Jag visste att det skulle kännas såhär, vet att jag t.o.m skrev det i ett annat inlägg. Jag hatar att säga hejdå, jag hatar att behöver anpassa/återanpassa mig. Ändå åker jag iväg och tycker att det är konstigt att må såhär dåligt bär jag kommer hem?
Man har ändå så mycket i bagaget nu, en helt ny sorts självsäkerhet och lugn. En sommarfling som var som Saga uttryckte "bara sånt som man ser i filmer".
Och nu kan jag vara helt säker när jag säger att tjejer skrämmer mig. Jag har alltid tyckt att jag kommer bättre överens med killar, men då har jag bara trott att det har varit slumpen. Men nej, det är sant. Att jobba och umgås med killar är det smartaste man kan göra om man vill hålla sig psykiskt frisk. Mina närmaste vänner är tjejer, men umgänget består nuförtiden mest av killar och det är jag otroligt glad för.
Lite blandade känslor om man kommer att sakna Shany eller ej..
And the games you played, you would always win
Att utsätta sig själv för saker man aldrig trodde att man skulle klara av kan vara en va dom roligaste sakerna. Att hoppa utan att veta att man kommer att bli räddad. Fast på nåt sätt blir man det ändå. Jag såg den här resan som ett sätt att lära mig att ta hand om mig själv, men när man börjar umgås med andra människor, speciellt när man är ett gäng som umgås, då får varje person en viss "roll" i gruppen. Man blir omhändertagen, eller så tar man hand om någon annan, det är alltid give and take...
Jag börjar jobbet om en kvart, förstår inte vad det är med min baksmälla att jag alltid mår skitbra när jag vaknar, men nån timme efter är jag helt död.
I'm living in a dream, this isn't make believe
Uppfylld av kärlek, till musiken, till vännerna och lite allt möjligt. Börjar få resfeber, vännernas tårar igår förbättrade inte situationen igår heller, snarare en giltig anledning till en panikattack.
Imorgon vid den här tiden är jag framme i L'talie, antagligen tappat bort mig nånstans och tårögd, men det funkar också.
Sitter och funderar på om jag ska göra en lista på alla jag måste ringa.
Imorgon vid den här tiden är jag framme i L'talie, antagligen tappat bort mig nånstans och tårögd, men det funkar också.
I know you've got a soul even though you're heartless
En illusion, det är vad det mesta är. Det är det som leder till sån besvikelse, vänner, killar, familj. Vi har alla varit där, känt oss svikna, arga och sårade. Men vems fel är det, vårt eget eller deras? Är det inte vi som begär för mycket kanske, som bygger upp hoppet om att de kan vara allt vi behöver?
Man lär älska sina vänner när man litar fullständigt på sig själv till att klara av allt. För då... när ens vänner gör något blir det "det lilla extra" istället för deras plikt.. Ett steg bakåt från vännerna, ett steg närmare sig själv.
Aloha nui lohaaa
Jag hoppas att du aldrig mer kommer ihåg en pinkod, alltså aldrig, inte ens om du får en ny
En vecka exakt till jag ska åka, och midsommar idag. Grov sömnbrist och irritation, förstår inte varför alla ska vara anti-sömn i mina kretsar. Lär sluta med att jag tar en powernap på soffan eller något.
Peace!
This a hicky or a bruise?
Många säger att skillnaden mellan jobb och skola är att när man är klar på jobbet, så är man klar på jobbet... oftast behöver man inte ta hem läxan eller lägga ner extratid. Men efter ett samtal igår hos Saga där alla delade jobbupplevelsen har vi märkt att det inte alls är så. Jobbiga kunder och chefer följer med oss hem och man blir frustrerad då man inte kan göra något åt det.
Efter de senaste veckorna har jag insett hur glad jag är som sökte vidare direkt, att jobba just nu är ingenting jag skulle klara av.
Nu ska jag fortsätta vara bakis, förstår inte varför jag blir så grovt bakfull nuförtiden.. inte helt okej..
Efter de senaste veckorna har jag insett hur glad jag är som sökte vidare direkt, att jobba just nu är ingenting jag skulle klara av.
Nu ska jag fortsätta vara bakis, förstår inte varför jag blir så grovt bakfull nuförtiden.. inte helt okej..
When it's a suicide, you call it superstar
Ensamheten som uppstår efter studenten, massa tankar som snurrar omkring. Är så oerhört tacksam att jag har sökt vidare, skulle aldrig orka jobba konstant. Italien snart, ska bli så sköönt att komma bort, undrar dock hur jag ska lämna min nya Mac, min nya bästa vän, måste börja ta farväl av min lilla rosa bebis.
Shake it, spray it on a body or two, and walk out the party with a hottie or two
Två dagar kvar. Allt man längtade till är slut, skivorna- check, uppsala- check, Summerburst- checkEfter torsdag har vi inga plikter gentemot varandra, kommer inte att göra något som en klass, eller en grupp. Så sjukt läskigt
I'll ask polite if the devil needs a ride because the angel on my right ain't hanging out with me tonight
Det blir aldrig bra. Är så jävla trött på all skit. Något måste alltid vara fel, annars skulle det ju inte gå eller hur?
Är så sjukt arg, vidriga äckliga människa. Karma existerar fan inte i den här världen, man kan vara hur grym som heslt, och fortsätta leva sitt liv genom att trampa på andra.
Through urban fields and suburban life
En hel helg har spenderats med Saga, väckte minnen från när man var 5 år. Mitt rum städades, jag kördes till/från jobbet, blev matad osv osv. Kan inte gnälla, sa nyss till min egen mamma att jag kanske vill bli adopterad.
Helgen har spenderats med fina människor, drinkbjudning på Undicii där man endast kände sig som en snorunge.. något som har ockuperat mitt huvud. Stureplan lyckas oftast bli folks rebound. Då man gör slut finns det två sätt att hantera det... tillbringa tiden med kompisar (oftast ätandes) där man snackar om vilken tur man har som blev av med killen/tjejen...
Eller alternativ två: Man festar järnet. Super och glömmer.
Helgen har spenderats med fina människor, drinkbjudning på Undicii där man endast kände sig som en snorunge.. något som har ockuperat mitt huvud. Stureplan lyckas oftast bli folks rebound. Då man gör slut finns det två sätt att hantera det... tillbringa tiden med kompisar (oftast ätandes) där man snackar om vilken tur man har som blev av med killen/tjejen...
Eller alternativ två: Man festar järnet. Super och glömmer.
Vad väljer man hellre egntligen? Att älta eller att glömma? Ja, det är lite sorgligt att ta sin tillflykt till alkoholen och krogen, men om man mår bättre utav det, kan man klandra någon?
Sniff Sniff Cryyyyyy
Jag glömmer aldrig dina hemligheter, det du är rädd för fast ingen vet det
Alla har någon gång varit i den positionen, där man känner att man är den enda kompisen/partnern som kämpar. Har flera vänner som jag har kämpat för, och flera vänner som jag har ignorerat. Har insett att jag inte orkar bry mig längre. Tänker inte anstränga mig mer för någon som inte ger lika mycket tillbaka, tiden för sånt är förbi.
Koncentrationen kommer att riktas mot vännerna man faktiskt orkar med.
Don't miss, be the one that is missed
Fin present från fina vänner, de tyckte att den behövdes... jag håller nog med
She ain't a rockstar, but she got groupies, she ain't an actress but she makes movies
När man måste plugga dyker det plöstligt upp en massa andra saker man måste göra. Idag har jag hunnit städa fixa till min garderob, beställa min studentklänning beställa en present och rensa min dator.
En film som jag skulle se till imorgon tog mig ungefär sex timmar att se. Jag är så körd inför imorgon. Det enda som hindrar mig från att bryta ihop är att det är kryss-svar... fördelen med att ha en amerikansk lärare.
Man har ju ändå 33% chans att få rätt svar....
Det var hennes fel, eller förtjänst för vi hade kul ihop
Att få ett avslut på saker är väldigt viktigt för mig. Vet att jag bara får acceptera läget egentligen. Men vill ändå inte göra det, man förtjänar mer. En ursäkt, ett tack... vad som helst. Lever antagligen på hoppet att jag kommer att få det någon dag, fast det känns knappast trovärdigt längre.
Nu vill jag ha en kycklingsallad. Fan
Somehow I can't forget you, I've gone crazy from the moment I met you
Lösögonfransar. Guds gåva till mänsligheten, men samtidigt kan jag knappt gå utan längre. Börjar fundera på att ha dom till vardags också. Jag känner mig naken utan. Som en hund utan päls. Dock råkade jag rycka ut mina återstående ögonfransar igår, när jag skulle dra av de lösa :(
Måste nu pallra mig upp ur sängen. Ska ut, men orkar inte festa någon mer. Har pushat it to the limit nu. Det är tråkigt, samma människor, samma musik. S-p-y-r.
You made me who I am, from the words that you said
Det är synd att man tillbringar den sista månaden av gymnasiet med ångest och deppighet. Varenda gång det blir tyst mellan oss i skolan vet vi vad alla tänker. Hur mycket vi kommer att sakna varandra. Det suger, Saga läste upp sitt valedetorian-tal för mig nyss, och här sitter jag med världens fulaste pyjamas (sry Saga), bula på huvudet och med tårar i ögonen.
En fin sak sa hon, vi har byggt varandra så otroligt mycket. Funnits där för varandra och sagt till varandra när det har varit dags att skärpa oss. Visst, vi kanske inte alltid kommer att ses varje dag, men efter tre år har vi en sån pass stor del i varandras liv att det inte spelar någon roll längre. Jag vet vilka som har påverkat mig, och jag kan bara hoppas att man har gett lika mycket tillbaka.
Jag tackar dock min insomnia, jag sover nog för mycket för att hinna tänka fööör mycket på The Big Goodbye.
En fin sak sa hon, vi har byggt varandra så otroligt mycket. Funnits där för varandra och sagt till varandra när det har varit dags att skärpa oss. Visst, vi kanske inte alltid kommer att ses varje dag, men efter tre år har vi en sån pass stor del i varandras liv att det inte spelar någon roll längre. Jag vet vilka som har påverkat mig, och jag kan bara hoppas att man har gett lika mycket tillbaka.
Jag tackar dock min insomnia, jag sover nog för mycket för att hinna tänka fööör mycket på The Big Goodbye.
CORRECTION: Insomnia är tydligen när man aldrig sover... jag lider av "hypersomni"
Everytime I'm on you know, It's lights, camera, action
När jag och mina vänner går ut är det ångest om någon glömmer att ta med sig en kamera. Ibland känns det löjligt att stå och posa inne på en krog man redan har varit på tusen gånger.
Men annars skulle det kännas så meningslöst att klä upp sig, och hur kommer man ihåg kvällar? Vi har tack och lov bilder från nästan varje utekväll, och fast 729 taggar är lite väl överdrivet, är det kanske värt det. Memories
Get born, mess about with wax crayons, do some kissing, go to work, play bingo. The End.
Drifting through the wind, wanting to start again
Trött på sälllskap, trött på ensamhet. Trött på att sova, trött på att vara vaken. Jag vet inte varför, men såhär blir jag alltid i början av sommaren. Tror att solens närvaro rubbar mina hormoner.
En sak har jag insett, dumpa röda läppar! Det är så jäkla svårt att få det snyggt utan att det kladdar. När jag forskade i mammas sminklåda hittade jag något intressant. Rosa läppstift, så sjukt fint till mörkt hår. Rota i mammas saker är något jag aldrig kommer att kunna sluta med, fast jag har tusen andra saker själv. Varför är det så kul egentligen??
En sak har jag insett, dumpa röda läppar! Det är så jäkla svårt att få det snyggt utan att det kladdar. När jag forskade i mammas sminklåda hittade jag något intressant. Rosa läppstift, så sjukt fint till mörkt hår. Rota i mammas saker är något jag aldrig kommer att kunna sluta med, fast jag har tusen andra saker själv. Varför är det så kul egentligen??
